tisdag 29 mars 2016

Del 2/5 - den 16 april 1967, Sirkön, Åsnen, Småland

När Alvar, 13 år, söndagen den 16 april 1967, gick ut från sitt föräldrahem för att hämta ved i vedboden på uppmaning av sin mor, så var det ingen som kunde ana att han skulle försvinna spårlöst.

Under femton års tid, fram till november 1982, var det ingen som hittade något som helst spår efter Alvar.

Boningshuset och vedboden där Alvar försvann
När så Alvars kranium hittades på Lilla Klasön i sjön Åsnen, så blev inte mysteriet med Alvars försvinnande löst. Nej, snarare tvärtom. Frågetecknen kvarstod och blev inte färre, snarare fler.

Alvars kranium hittades alltså i november 1982 av tre jägare som var på Lilla Klasön för att jaga räv. Jägarna fann kraniet liggande på en bädd av höstlöv. Höstlöv som fallit under samma höst. Kraniet var beväxt med mossa och måste på något sätt ha hamnat på lövbädden ganska nyligen. Enligt polisen växte inte mossa på fyndplatsen.
   Hur hade kraniet hamnat där? Med hjälp av människa, djur eller fågel? Vad tänkte jägarna som fann det? Förstod de genast att det var ett människokranium? Letade de runt på ön för att se om de kunde hitta fler skelettdelar? Eller plockade de upp kraniet, markerade platsen med något - kanske en mössa - och tog sig till polisen så snart som möjligt?
   Jag undrar över hur de kunde se att det var ett kranium när det var överväxt med mossa? Skymtade något vitt fram... eller såg de formen, lyfte upp det och såg vad det var? Eller hade de hund med sig som markerade på något sätt?
   I närheten av fyndplatsen fanns också en "mindre murknad båt". Den hittades någon dag efter kraniet av polisen. Hade båten att göra med fyndet av Alvars kranium? Eller inte alls?

Oavsett hur - så är det oerhört märkligt att ett kranium hittas efter femton år, på en obebodd liten ö mitt i en jättestor insjö, och sedan kan identifieras som Alvar med hjälp av tandkort. Kraniet har en krosskada i bakhuvudet, men om skadan har tillkommit före eller efter att Alvar dog, vet vi inte.

Kraniet måste på något sätt ha legat skyddat, kanske nergrävt, i en skyddad bergsskreva eller i någon form av byggnad, kanske en jordkällare. Annars borde det inte ha gått att identifiera, tänker jag. Femton år är en lång tid att ligga helt oskyddad för väder och vind...

Om några dagar är det exakt 49 år sedan Alvar försvann från Sirkön som ligger i sjön Åsnen, i närheten av Växjö. Om han levt skulle han ha varit 62 år i år. Hur länge levde Alvar efter att han försvann den gråkalla söndagsmorgonen i mitten av april 1967? Det vet vi inte.

Alvars försvinnande var ett av de fall/mord som Thomas Quick/Sture Bergvall erkände. Idag finns väl knappast någon som ens tänker tanken att Quick/Bergvall på något sätt var inblandad i Alvars försvinnande. Det enda försvinnande där jag kan se en sammankoppling mellan Quick/Bergwall och den försvunne, är Reine Svenssons försvinnande 1971 - det glömda försvinnandet.




Åsnen är Smålands näst största sjö, efter Bolmen, och har en yta på 63,3 kvadratkilometer. Den ligger 138 meter över havet. Det finns många öar, fjordar och vikar vilket gör att Åsnen har en strandlinje på hela 740 km. Största djup är 14 meter och medeldjupet är på 3 meter.




måndag 28 mars 2016

Del 1/5 - Alvar Larsson försvann spårlöst från Sirkön, Växjö för 49 år sedan

Fortfarande oklart i fallet Alvar
Det är fortfarande oklart om kraniefyndet på en liten obebodd ö i sjön Åsnen söder om Växjö kan lösa gåtan med den 13-årige Alvar Larssons försvinnande.
De efterforskningar som polisen gjorde på måndagen gav inga entydiga besked. Alvar försvann spårlöst för 15 år sedan.
- Vi kunde dock konstatera att kraniet flyttats ganska nyligen till den plats där det hittades i fredags, säger kommissarie Lennart Johansson vid polisen i Växjö. – Kraniet vilade på en bädd av löv som fallit nu i höst. Men var kraniet ursprungligen legat vet vi inte. Det har i varje fall inte varit i närheten av fyndplatsen, säger Johansson.
Kraniet var bevuxet med mossa och på fyndplatsen växer ingen mossa.
Ett annat fynd som polisen gjorde på måndagen var en murknad mindre båt.

Källa:  VÄXJÖ, TT-notis från 9 november 1982

fredag 25 mars 2016

Vinnare av bok och ett försvinnande

Så, stort grattis till Anna Nilsson i Kalmar som vann "5 000 besökare-boken"! Ja, det har gått lång tid, men hon har fått den. Nu är bloggen snart uppe i 6 000 besök...'

Det försvinnande som Anna tipsade om var Göran Lundblads försvinnande i Kalmar, augusti 2012. Han hittades senare mördad.

Jag ska läsa på om det, det låter onekligen väldigt intressant.

Och jag önskar alla besökare en riktigt Glad Påsk!
/eva k.

tisdag 1 mars 2016

Efter lång tid hittas något...

Ofta tänker jag - och kanske du också; Hur kan någon försvinna helt och fullständigt spårlöst?
Det kan vara värt att fundera på motsatsen; Hur är det möjligt att kvarlevor kan hittas efter lång tid som går att identifiera?

Det händer faktiskt. Inte särskilt ofta, men det händer. Ibland efter några månader, ibland efter många år. Och det händer också att kvarlevor hittas som aldrig går att identifiera.

Jag tänker skriva om några sådana fall ett tag framöver. Just där någon försvunnit spårlöst, men där något hittats efter lång tid som går att identifiera. Det går inte att säga vad som hänt den försvunne, men man vet att hen är död.

Alvar Larsson, försvann 1967
Charles Zelmanowitz, försvann 1976
Kjell Pettersson, försvann 1954
Elisabeth Martinsson, försvann 1982
Vira och Gunilla Kjellgren, försvann 1982
Stefan Remholt, försvann 1996
De fyra seglarna som försvann vid Höganäs 1964

Alla har de gemensamt att något hittats efter dem, men vad som egentligen hände när de försvann - från början spårlöst - vet vi inte.  /eva k.



onsdag 24 februari 2016

Vi firar 5000 besökare med utlottning av en bok!

När jag slog på datorn idag och kollade till bloggen och såg antalet besökare, så var dagens antal EXAKT 5 000 besökare. Visst är det helt fantastiskt!

Jag  tycker att vi firar det med utlottning av en bok, eller hur!

Om du vill delta i utlottningen, så dela det här inlägget någonstans - t ex på FaceBook, Twitter, Google, din egen blogg eller någon annanstans. Maila mig, eva@ektv.nu och visa var, samt skriv vilket försvinnande som du skulle vilja se i bokform.

Jag tycker vi har öppet till den lördagen den 5 mars, klockan 15.00.

Så, dela och skicka in - välkommen! /eva k.