På Youtube om olösta massförsvinnanden, bl a Dahlsjö-fallet och Hymmes försvinnande

Fick ett tips i kommentarerna om  den här länken, som jag själv strax ska titta på. Tack. /eva k.

https://www.youtube.com/watch?v=7VpMjb6w2yA

Vem minns Elin Lindgren idag?

Det finns många sorgliga öden och försvinnanden. Ett försvinnande som jag emellanåt tänker på och funderar över vad som egentligen hände är när Elin försvann spårlöst 1948.

Vi tar oss tillbaka till 1948. Det är tidig morgon tisdagen den tjugonde juli och det börjar redan bli varmt i luften.
Ett par röda stugor ligger insprängda vid järnvägen mellan Björkborn och Bofors station. Från början var de tänkta som fastigheter till skjutfältet som Bofors ägde. När skjutfältet lades ner, så byggdes de om till bostäder för brukets anställda. De ligger precis vid järnvägen.
Här bor Elin som är änka efter en anställd på bruket, Karl Albert Lindgren.

Elin Lindgren, 1940-talet

För att klara sin försörjning arbetar hon extra när hon kan på bruket och hon har också inneboende emellanåt. För tillfället är det Frans Rydberg som bor hos henne och han jobbar på Björkborns industrier. Elin kallas också i bygden för Tuggens Ros.
Den här dagen är det avlöningsdag för Frans. Han säger till Elin att han ska till jobbet och hämta ut lönen. Elin svarar att då gör hon i ordning frukost under tiden.

När Frans ger sig av är klockan strax efter halv 9. Tio över nio kommer Frans tillbaka och ser att både ytterdörr och innerdörr står på vid gavel och att ett fönster är öppet. När han går in i huset så ser han att på spisen står en gryta med potatis och kokar och i askfatet ligger en rykande cigarett.

Han går ut ur huset och ser grannen Karl Eriksson som bor på samma gård och frågar om han har sett Elin. Han får ett nekande svar. De två männen sätter sig utanför huset och väntar på att Elin ska dyka upp. Det gör hon inte.

I det vänstra huset bodde Elin.

Vid 11-tiden kontaktar de polisen som är där kort efter. Det är fyra poliser och en spårhund som börjar eftersökningar efter Elin.
Det finns ett vittne som menar sig ha sett henne plocka prästkragar intill kanalen som ligger i närheten. Efter det vittnesmålet är det ingen som säger ha sett henne.


Polisen söker igenom ett stort område, flera kilometer i omkrets. Dagen efter var det skallgång med ett tiotal personer från bruket samt folk från bygden. Man tömde också kanalen på vatten, men utan resultat.

Elin efterlyses i radio, men också det utan resultat. Signalementet var; något under medellängd, något korpulent. Vid försvinnandet var hon iklädd vit blus, grönblå kjol, bruna strumpor och troligen barhuvad.

Vem var då Elin? Hon var änka efter sin tjugosex år äldre make som dog 1945. Hon hade fått två söner som ogift, Karl Herbert, som föddes 1922 och dog 1923. Göte Ingemar föddes 1926 och dog 1986. De hade olika fäder. Och sen gifte hon sig 1933 med Karl Albert Lindgren. Elin själv är född 1899, så egentligen är hon fyrtionio år när hon försvinner den varma julidagen 1948.
Hon kallades för Tuggens Ros. Det fanns en stor "flishackare" i närheten av hennes lilla stuga och det var säkert därifrån hon fått smeknamnet. Kanske syftade det också på annat... det finns uppgifter om att det var "sus och dus" i stugan och kanske var det också festande där från och till med olika inneboende?
Sonen Göte Ingemar bodde i Finnebäck när Elin försvann.
Det finns också en uppgift om att Elin klagat på att hon under den senaste tiden lidit av yrsel vid ett flertal tillfällen.

Så vad hände den varma morgonen den tjugonde juli 1948, snart sextionio år sedan?

* en stroke, en hjärtinfarkt som gjorde att hon gick  rakt ut i skogen efter att ha satt på potatisen? Om Frans talade sanning, så är det ungefär ett glapp på tjugo minuter, en halvtimme. Men, om hon har gått direkt efter att ha satt på potatisen, så är tidsrymden flera timmar, eftersom de två männen säger sig ha suttit och väntat på henne i två timmar innan de tillkallade polis. Varför sökte de inte själva? Hade avlöningen gått till en flaska brännvin som de delade på? Men, man hinner långt på ett par timmar om man går rätt fram. Hon kan ha hunnit minst en halvmil om inte terrängen varit för besvärlig.

* mord? Ponera att Frans ljuger... han kan ha gått upp för att hämta lönen, kommit tillbaka, det har blivit bråk, Elin dör och Frans släpar iväg henne till den stora flismaskinen - tuggen - och slänger ner henne där. Han går tillbaka, låtsas som inget, pratar med grannen, och Elin är borta för alltid. Eller så gömmer han henne någonstans i ett uthus och efter någon dag, så hamnar hon i tuggen. Det finns en uppgift om att en tandprotes hittades i ett uthus, men det gick aldrig att få det bekräftat om det var Elins.

* frivilligt försvinnande? Nej, jag tror inte det. Det finns inga uppgifter om att det saknades kläder eller annat från huset. Och vad skulle hon försvinna till? Eller ifrån?

* eller var det någon helt annan som var skyldig? Grannen? En förbipasserande luffare?

Vad tror du hände den varma sommardagen i juli? Föll hon ihop i skogen så långt iväg att hon aldrig hittades? Blev hon ihjälslagen i ett bråk med sin inneboende, Frans? Eller försvann hon frivilligt?

/eva k.

The Springfield Three - tre försvann spårlöst 1992, del 3

Tiden går väldigt fort... Jag har hört uttrycket "slow blogger" - det kanske är något att ta fasta på?

I alla fall här kommer del 3 i The Springfield Three. Jag kommer att skriva tre tänkbara scenario om vad som hände den där natten i början av juni 1992 - snart tjugofem år sedan. Sant eller inte - det finns kanske någon därute som vet...

Tre kvinnor förvinner alltså spårlöst den 7 juni 1992. Det är Sherrill Levitt, 47 år, Suzanne Streeter, 19 år och Stacy McCall, 18 år. Sherrill var - eller är - mamma till Suzanne och Stacy är väninna till Suzanne.

Scenario Ett

Den Gröna Vanen

Länge hade han haft ögonen på Suzanne. Han visste så väl att det var fel, att han var villkorligt frigiven, men hon var helt enkelt oemotståndlig när han såg henne. Och det var ofta.

Det blonda håret, de blå ögonen, skrattet, den slanka kroppen. Allt ville han ha.

Det nya jobbet som betongarbetare hade många fördelar. Visst, jobbet i sig var rätt så hårt, men eftersom bossen ofta skickade honom och Larry till att fixa grejor, köpa fika och hämta beställda saker, så hade han stora möjligheter att köra en sväng extra runt Sherrill´s hus för att se om Suzie var där.

Larry hade han fått med sig i tankarna på Suzy och hennes kompis Stacy. Planen var enkel.

Låna vanen över en helg, fixa Suzie och Stacy och sedan göra vad de ville med dem. Därefter? tja, så långt sträckte sig inte planen. Det fick ge sig då.

Helgen den sjätte och sjunde juni skulle bli en bra helg. Skolavslutning, mycket folk i rörelse, många halvfulla eller helfulla, vem skulle ha koll på dem, en grön anonym van och ett par tjejer? Ingen.

Vid midnatt parkerades den gröna vanen vid en återvändsgata några hus bort från Sherrill´s hus. Där var gott om grönska och det var ingen som tänkte på den. De två, Robert och Larry, drack öl, rökte och väntade.

Vid två-tiden fick de sin belöning. En bil passerade dem och de såg de två unga kvinnorna, Stacy körde och Suzie satt bredvid. De körde upp på infarten och klev ur bilen, pratande och skrattande. I ett av fönstren drogs persiennerna isär av Sherrill, som legat och läst och väntat på de två.

När nyckeln sätts i dörren och vrids runt, kommer de två männen fram bakom husknuten. De är beväpnade med varsitt baseballträ och har masker för ansiktet. De drar snabbt in kvinnorna i hallen.

De vrider om armarna på Suzie och Stacy och binder snabbt fast armarna, samtidigt som de sätter munkavlar på dem. Sherrill som undrar varför de dröjer har kommit ner och ser tumultet i hallen. Robert höjer baseballträt och slår ett hårt slag över tinningen på henne. Han tappar balansen och krossar också ytterlampan vid dörren.

Snabbt drar de igen dörren och undrar hur i helvete de ska reda ut detta. Larry som drabbats av fullständig panik, slår vilt med baseballträt på de tre kvinnorna som snart ligger medvetslösa på hallgolvet.

Robert får honom att sluta och säger till honom att hämta vanen och parkera på baksidan. Larry lyder och hämtar vanen.

Med gemensamma krafter släpar de kvinnorna - en efter en - runt huset och slänger in dem i den gröna vanen. Robert går tillbaka, ställer hallen hjälpligt i ordning, och stänger sedan ytterdörren som han låser med Suzys nyckel. Han stoppar den i fickan.

Den gröna vanen körs sakta bort till parkeringsgaraget som är deras arbetsplats.

Ett nygjutet betonggolv som ska härda över helgen är fortfarande mjukt. En efter en dumpas de medvetslösa kropparna ner i betongen. Sakta sjunker de ner.

Robert och Larry ser hur de försvinner neråt. De kommer aldrig att hittas, säger Robert. Aldrig.

__________________________________________________________________

Scenario TVÅ

Liftarna

Suzie och Stacy är på väg hemåt. De hade egentligen tänkt att sova över hos Rebecca, men ändrat sig i sista stund och var nu på väg hem till Suzy. Det hade varit bråkigt och stökigt och det hade känts som en bättre idé att ta sig hemåt. Dessutom hade de bestämt med en väninna att de skulle göra en utflykt till parken i morgon eftermiddag. Så det passade bra att sova hos Suzie. Hon hade ringt hem till Sherrill, sin mamma, och det gick bra att de sov där bägge två. Hon skulle hålla sig vaken tills de kom hem, sa hon, just nu höll hon på och målade om en byrå så hon tänkte inte lägga sig än på en bra stund.

Plötsligt ser de en gestalt vid vägkanten. Det ser ut som en liftare och Suzie saktar in, eftersom han nästan står mitt i vägbanan. Men, det är ju Bob, ropar Stacy. Stanna! Han verkar ju behöva lift!

Suzie bromsar in och stannar. Stacy lutar sig ut och ropar; Bob! Behöver du lift?

Alldeles för sent ser de att det inte är Bob.

Mannen får tag i Stacys hår, sliter ut henne ur bilen samtidigt som Suzie försöker köra iväg. Bilen får motorstopp och mannen som gett Stacy ett hårt knytnävsslag, lutar in i bilen och rycker bort henne från ratten. Även Suzy får ett hårt slag i huvudet.

Han slänger in de två i bagageluckan och till huset där de bor. Det här tillfället har han väntat länge på. Och just i kväll när han började ge upp hoppet om att kunna få tag i Sherrill och hämnas på henne kom det gyllene tillfället.

Han kör upp på infarten och parkerar bilen, men låter motorn vara igång. Han ser hur persiennerna på ovanvåningen dras isär och sedan hur lampan tänds i hallen.

Han går ur bilen och knackar på, Sherrill kommer säkert att tro att Suzie glömt nycklarna och gå ner och öppna. Och det gör hon. Det tar ett ögonblick för honom att slå ner henne och binda henne. I tumultet går lampan på framsidan sönder. Han bär kroppen bort till bilen och slänger in Sherrill i baksätet.

Han sätter sig i framsätet, tänder en cigarett och kör iväg. Hans egen bil står parkerade ett kvarter därifrån. Han flyttar över kropparna i den stora vanen.

Efter tre timmars körning och tjugofem mil därifrån stannar han vid en övergiven gruva han känner till. Ett djupt gruvhål fyllt med svart, kallt vatten.

En efter en dumpas de medvetslösa kvinnorna ner i hålet. Han sätter sig på en sten, röker en cigg till och kör sedan därifrån. Han visslar sakta för sig själv. De kommer aldrig att hittas, tänker han. Aldrig. 

________________________________________________________________________

Scenario Tre

Det osannolika, eller...

Sherrill´s hus - lägg märke till ytterlampan

Tänk tanken om det var två försvinnanden och inte ett.

Tänk om Sherrill försvann tidigare på kvällen. Att hon försvann genom någon som också hunden Cinnamon kände.

Tänk om Suzie och Stazy mötte någon på vägen hem, som dumpade dem i den mjuka betongen i parkeringsgaraget vid sjukhuset, sedan körde hem bilen, parkerade den på uppfarten och omärkligt bara gick därifrån.

Tänk om det finns två mördare och inte en.

För jag tror inte att detta var frivilliga försvinnanden. 

Något hände natten mellan den sjätte och sjunde juni 1992 som inte är känt av någon. Utom av en eller två mördare.

Vad tror du hände juni-natten för snart tjugofem år sedan? /eva k.

Madeleine McCann - ny bok om hennes försvinnande på gång

Madeleine McCanns försvinnande är ett oerhört märkligt försvinnande. Hon föddes i maj 2003 i Leicester i England. Hon försvann den 3 maj 2007 i Portugal där hon var på semester tillsammans med sin familj.

Polisinspektör Goncalo Amaral, som ledde utredningen i början, tror att föräldrarna ligger bakom försvinnandet och nu publicerar han en bok om försvinnandet. Han har tidigare försökt att publicera boken, men då fått så stora skadeståndskrav på sig att han har backat.

Jag har läst ganska mycket om hennes försvinnande och jag ska ärligt säga att jag vet inte vad jag egentligen tror hände den kvällen Madeleine försvann. Att föräldrarna inte har uppfyllt det jag kallar för föräldraansvar, det har jag inga tvivel om. Men, vad hände? Var är hon?

Hennes mor har gett ut en bok om försvinnandet, där hon skriver om vad som hände. Är det sanningen? Jag vet inte. Och vem vet egentligen sanningen? /eva k.

http://www.bokus.com/bok/9780552165150/madeleine/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Madeleine_McCann

https://www.flashback.org/t484777

https://www.facebook.com/madeleinex1

http://findmadeleine.com/home.html

Frivilliga försvinnanden - kanske inte så ovanligt som vi tror...

Jag har MSN Nyheter som startsida och detta kom upp nu i kväll när jag startade datorn:
Anton Felipa försvann spårlöst för fem år sedan



Det handlar om Anton, 39 år, som försvann spårlöst för fem år sedan från Vancouver och hittades i Amazonas regnskog på en grusväg - trasig, smutsig och barfota. Enligt artikeln lider han av scizofreni, vilket säkerligen har påverkat hans försvinnande.

Han har alltså klarat sig i fem år, utan att ha någon som helst kontakt med sin familj. När han påträffades hade han inga id-handlingar, inga pengar, ingenting. Och att polisen uppmärksammade honom beror säkert på att han var blond och blåögd - han skilde sig utseendemässigt från invånarna i Amazonas.

Vad har han gjort, vad har han levt av? Hur har han överlevt? Men, det kanske är så att fler försvinnanden än vi tror det om, beror på ett frivilligt försvinnande, med eller utan psykisk diagnos. /eva k.