söndag 18 mars 2018

Gunnel Gummesson - vad hände dig i Afghanistan 1956?



I slutet av maj 1956 försvinner Gunnel Gummeson spårlöst i Afghanistan.
Gunnel
Hon färdas i Afghanistan tillsammans med sin pojkvän, en amerikansk missionär, Peter Winant.

Gunnel föddes den 16 augusti 1929 i Råsa, Hultsfred, Småland. Hennes far Nils-Erik var föreståndare inom Kooperativa, alltså det som blev Konsum. Hennes mor hette Anna Eleonora. Gunnel var deras enda barn.
1931 flyttade familjen till Nora i Västmanland.

Gunnel utbildade sig till folkskollärarinna och arbetade i Nora som det. Av någon anledning åkte hon till Indien som socialarbetare, tydligen var hon där vid två tillfällen.

Efter att ha arbetat i Indien, reste hon tillsammans med pojkvännen Peter, 32 år, till Afghanistan, genom Pakistan, för att fortsätta landvägen tillbaka hem till Sverige. Peter, son till en amerikansk diplomat, hade tidigare rest i Afghanistan.
De liftade från New Delhi, Indien, genom Pakistan, sedan vidare mot Teheran och därefter var planen att ta tåget till Europa. Tydligen hade de ont om pengar.

Paret kom till Kabul i mitten av maj 1956. De stannade där några dagar. Peter bodde hos en familj Wilson och Gunnel hos en familj vid namn McKeown. De stannade där ett par dagar. Sedan fortsatte de med norrut med en lastbil den 20 maj.  Samma dag postade Gunnel ett brev till sina föräldrar på ett postkontor i Kabul, där hon skrev om deras resplaner.

Bildresultat för karta afghanistan
Afghanistan, överst i norr ser du Sheberghan

22 maj kom de till ett sockerbruk i Bahlan, där förestånderskan var en tyska, Frau Ulrich. Enligt henne var båda väldigt trötta. Gunnels ena fot hade skavsår av sandalen och hade gått barfota över Shiba-passet. De sa att de inte hade några pengar och bad att får övernatta i kantinen.

23 maj uppsökte paret guvernören. Gunnel berättade vagt för honom att de var "på väg hem". De fick 1 000 afganis. Vad det motsvarar i pengavärde vet jag inte.

I Pul-i-Khumri fick de lift och sedan gratis mat och logi på ett utgrävningsläger i Surkh Katal.

24 maj fortsatte mot Mazar-i Sharif. Där uppgav en hotelldirektör att det kommit "två utlänningar som saknade medel och ville träffa polisöversten". Polisöversten uppsökte dem på hotellet och talade om för det att hotelldirektören skulle ge dem mat och rum. De skrevs aldrig in i liggaren.

25 maj fick de lift med en annan lastbil. Vittnen sa att Peter verkade nere och att de inte pratade med varandra. På eftermiddagen kom de fram till en liten by där de köpte bröd och yoghurt. De kom fram till Shibarghan vid 21-tiden på kvällen.

Också här fick de gratis mat och husrum, eftersom de sa att de inte hade några pengar. Inte heller här blev de registrerade i hotelliggaren.
Här slutar de officiella efterforskningarna, men en präst, Christy Wilson,  hade fler uppgifter.

26 maj, vid 7-tiden på morgonen, lämnade de hotellet utan att äta frukost. De besökte basaren och ett thehus. Vid 15-tiden kom de till lastbilsstationen och fick lift med en bil mot Andkhui efter tjugo minuter. Förutom de två var det sex andra som också fått lift och satt på släpet. Efter tre mil körde bilen fast. Två gendarmer som kom förbi hjälpte till att få loss bilen och såg Gunnel och Peter. 

Enligt uppgifter från en anonym man, som prästen kände, framkom fler uppgifter.

27 maj kom de, enligt honom, till Andkhui, 6.30 på morgonen. Hela den dagen tillbringade de i ett thehus. Vid 15-tiden fick de återigen lift med en lastbil västerut. I Maimana berättade sedan två män att paret hade stigit av lastbilen.
Natten till den 28 maj fick de tillbringa hos en "högt uppsatt man".
Natten till den 29 maj fick de vara i foajén på ett hotell, anledningen var att de saknade pengar.
De fick sedan lift med en jeep västerut. I Caisar drack de the på ett thehus. De hade fortfarande lift med jeepen.

30 maj, på morgonen, kom de till en liten by, Bala Murghab. De var då 20 mil från Herat, Iran, och sex kilometer från den ryska gränsen.  De vilade i thehuset, men åt eller drack inget.
Här slutar alla spår efter Gunnel och Peter.

Vad hände? 

Peter Winants far, Frederik Winant, sökte i oktober efter sin son. Han sa att de lokala myndigheterna inta varit hjälpsamma. Regeringen grep in och då kom en ordentlig utredning igång. Tre guvernörer sparkades, tusen spejare till häst skickads ut och folk fängslades.

I början av 1961 fastslog den afghanske utrikesministern att paret mördats i Shibarghan.

Men, i maj 1963, kom ett personligt brev från USA:s ambassadör Graham Parsons till UD i Stockholm. Han sade sig just fått veta att Gunnel levde i fångenskap som sonhustru till Kala Khan, en rik klanhövding i Qaisar, och hade fått en son. Källan var en kristen pashtun, som i sin tur berättat det för en amerikans präst i Kabul, som sedan larmade ambassaden. Peter Winant hade mördats. Gunnel hade tillfångatagits och sedan sålts till khanen.

UD och den svenske ambassadören Dick Hichens Bergström tog uppgifterna på allvar. Det fanns också uppgifter om att en blond pojke setts i ett läger. Man diskuterade fritagningsoperation med helikopter. Kung Zahir Shah informerades och lät i juni 1963 sända en specialstyrka om 175 man för att leta efter Gunnel. Man letade i byar och läger, men hittade inget.

Historien ebbade ut. 1967 skrev Aftonbladet en artikel om fallet, men det fanns inga nya uppgifter.


8 februari 1977 dödförklarades Gunnel. Hennes far dog 1990, 90 år gammal, hennes mor dog redan 1975, 74 år gammal.



Vad kan då ha hänt Gunnel och vad finns att fundera över?

* Vittnesmålen är säkert trovärdiga till stor del. Det måste ha varit ovanligt med "liftande turister". Gunnel var tydligen klädd i shorts och blus, samt var blond. Ingen slöja. Det måste ha väckt uppmärksamhet. 

* Varför hade de inga pengar? Eller vad gjorde de av med pengar på? Hade de blivit rånade? Verkar inte så, finns inga uppgifter om det. 

* Missbruk? Jag blir lite fundersam på alla dessa långa uppehåll i thehus. Röka opium är inte ovanligt. Och de verkar inte vara särskilt hungriga eller törstiga. Missbruk tar bort hungerkänslor. 

* De verkar ha varit trötta och på dåligt humör, i alla fall vid vissa tillfällen. Varför? Bristen på pengar? Trötta på varandra? Missbruk?

* Om det var riktigt illa, varför tog de inte kontakt med amerikanska ambassaden? Peter var amerikansk medborgare.

* De måste ha varit otroligt naiva. Och/eller äventyrliga. Att lifta på detta sättet, tja, det känns inte som något att rekommendera som fortskaffningsmedel i Pakistan och Afghanistan, eller hur?

* Blev de tagna som spioner av Sovjetunionen?
* Blev båda mördade?
* En olycka?
* Blev Peter mördad och Gunnel såld som haremshustru till Kala Khans son? Fick hon en son?

Gunnels föräldrar fick aldrig veta vad som hände Gunnel och vi vet inte mer idag. Gunnel skulle teoretiskt kunna vara i livet än idag, i så fall fyller hon 89 år i augusti.
8 februari 1977 dödförklarades Gunnel. Hennes far dog 1990, 90 år gammal, hennes mor dog redan 1975, 74 år gammal.

Vad tror du hände Gunnel och Peter i slutet av maj 1956?
/eva k.


Lush greenery stands in stark contrast to the surrounding desert in Laghman Province
Bild av landskap i östra Afghanistan, wikipedia. 






fredag 16 mars 2018

Dahlsjö-fallet - fortfarande lika aktuellt

Dahlsjö-fallet fortsätter att fascinera många av oss.
Vad hände egentligen den regniga kvällen - 29:e juli - 1965? 

Någonstans borde det finnas någon som vet något om vad som hände, eller hur?
/eva k.

Här är en blogg som skriver en spännande text: 
https://zenzafacta.wordpress.com/2018/02/22/dahlsjofallet-som-leif-gw-persson-tog-upp-i-svt-felaktiga-antagande-eller/

En amerikansk film på Youtube tar upp fallet, börjar 13.28

Kungsbacka-Posten skriver om fallet den 3 mars i år

Kjell-Åke - var blev du av?


onsdag 14 februari 2018

Kjell- Åkes syster menar också att G W har fel...

I dagens nätupplaga av Expressen sågar Kjell-Åkes syster G W:s teori om vad som hände de tre killarna den 29:e juli 1965.

Jag hade förmånen att intervjua Anne-Christine för min bok. Hon saknar fortfarande sin bror, de stod varandra väldigt nära. Jag hoppas att hon en dag får veta vad som hände.

Citat från artikeln: 
Författaren Eva Kullenberg som skrivit boken "29:e juli 1965 och andra olösta försvinnanden" har tidigare sagt att hon inte tror att "Hybbe" har något att göra med de andra.

Som jag skrev i det tidigare inlägget; jag är helt övertygad om att Dahlsjö-fallet och Hymmes försvinnande inte hänger ihop. Dessutom finns det inga bevis för att Hymme faktiskt försvann den 29:e juli - det är bra att läsa polisutredningar - kan vara ett tips...

/eva k.

https://www.expressen.se/gt/forsvunne-kjell-akes-syster-sagar-gws-teori/

Dahlsjö-fallet och gårdagens Veckans Brott - G W Persson har fel - tycker jag

Efter att ha funderat över vad som sades i gårdagens Veckans Brott om Dahlsjö-fallet och Hymmes försvinnande, måste jag säga att jag inte är imponerad av G W Perssons slutsatser. Däremot i Lelle Hildebrands försvinnande så kan jag tycka att en del av det han säger känns rätt.

I alla fall - G W Persson är professor i kriminologi, men det behöver faktiskt inte betyda att allt han säger är rätt, eller hur?!

* Jag är helt övertygad om att Dahlsjö-fallet och Hymmes försvinnande är två helt skilda scenarion. De har inte med varandra att göra. G W Persson känns inte ens påläst. Han kanske skulle läsa min bok...

* Den enkla vägen är att säga som det gjordes igår - ta upp en liftare - Hymme - och bilen körde av vägen i det dåliga vädret och åkte ner i ett vattendrag. Visst - man ska hata slumpen, men det är FÖR enkelt, eller hur?

* Den blå PV:n kan säkerligen stå på botten av ett vattendrag. Är Kjell-Åke, Jan-Olof och Gay i den bilen? Jag tror att en av dem kan vara kvar där.

* Det som inte alls nämndes i programmet var att alla tre killarna var småkriminella. Gay var dömd för inbrott, troligen hade de med försäljning och transport av smuggelvaror att göra. Inte i stor skala, men visst var det så.

* Hymmes försvinnande - var det ett planerat försvinnande? Jag menar det. Lever han? Kan vara så. Mycket tyder på att han på något sätt var/är förknippad med Australien.



* Hymme har en akt hos Interpol. Det bör absolut beaktas. Jag har den allra första polisanmälan. Jag menar att han inte ens kom till Göteborg. Vykortet från Göteborg? Falskt.

* Nej, det krävs lite mer än att pompöst säga "de tog upp en liftare, körde av vägen och drunknade". Faktiskt.

/eva k.



torsdag 25 januari 2018

Henrik, 12 år, försvann spårlöst i Ängelholm 1999

En torsdag eftermiddag i början av maj 1999 cyklar Henrik, 12 år, från Nyhemsskolan mot Villanskolan. Jag tänker att han nog haft slöjd eller gympa på Nyhemsskolan, det hade en del klasser från Villanskolan då. 

Jag bor i Ängelholm och idag gick jag och mina hundar den vägen som Henrik cyklade den dagen han försvann. Det är många gånger jag har funderat över vad som hände den dagen för snart nitton år sedan.
Nyhemsskolan framifrån, den är nybyggd, men ligger på ungefär samma ställe som när Henrik försvann. 
Cykelvägen som Henrik tog svänger mot höger.

Nu har du Nyhemsskolan till vänster och bilväg, Nyhemsleden, till höger.

Här ser du hur cykelvägen fortsätter från förra bilden. Längre fram delar sig cykelvägen,
Henrik måste ha tagit till vänster mot Villanskolan.


Här har jag gått till vänster och  ska svänga höger längre fram efter det vita skjulet. 
Nedan ser du hur cykelvägen svänger och där fotot slutar, kommer gångtunneln.





Sedan kommer alltså en tunnel under Östra Vägen, en ganska stor trafikerad väg som leder mot centrum i Ängelholm. Det är knappt en kilometer mellan de två skolorna och man behöver aldrig cykla upp på Östra Vägen, utan kan följa cykelleden. Under skoltid är där alltid full trafik, cyklande, gående och många hundar som rastas i området. Idag, en mulen förmiddag i slutet av januari, mötte jag inte många.

Här, på cykelvägen vid tunneln, är sista gången någon med säkerhet ser Henrik, förutom Henriks pappa. Villanskolan ligger rakt fram, du skymtar en vit byggnad efter tunneln. 

Gångtunneln innan Villanskolan där Henrik sist sågs den 6 maj 1999.

Här är "uppgången" från gångtunneln och du har Villanskolan rakt fram.
Här svänger du höger för att komma till cykelparkeringen. 

Här är cykelparkeringen, skolan till vänster och bilparkeringen till vänster längre fram. 

Här ser du bilparkeringen från andra hållet. Byggnaden med skorstenen är skolan.
Jag tänker att det var här som pappan säger att han plockade upp Henrik.

Henriks pappa misstänktes omgående för att ha mördat sin son. Några dagar efter försvinnandet häktades han och satt tio dagar i häkte, men blev sedan frisläppt.

2006 häktades pappan på nytt efter att telefonen avlyssnats och polisen då hört pappan säga att "han hanterat sin sons döda kropp".  Pappan hävdade att han hittat pojken död där han bodde, dumpat liket i en sopcontainer vid sjukhuset i Ängelholm. En annan version var att Henrik fallit och slagit ihjäl sig. 
Pappan tog sedan tillbaka alla uppgifter och försattes efter tre månader på fri fot. Han fick sedan ett stort skadestånd och friades från alla misstankar. 

__________________________________________________________________________

Den 6 maj i år är det nitton år sedan 12-årige Henrik försvann spårlöst från sitt hem i Ängelholm. Några dagar senare kom hans pappa att misstänkas för mord. Men misstankarna var inte starkare än att mannen efter tio dagar i häktet försattes på fri fot.

Hans mor har i dagarna ansökt om att få Henrik dödförklarad. 

___________________________________________________________________________

Varför blev då Henriks pappa misstänkt?

Dels är det hans beteende, dels på sökhundars insatser i mannens hem.

* På golvet i 12-åringens rum hos pappan markerade hundarna. Troligt är då att blod eller annan kroppsvätska kommit i kontakt med golvet. 

* När Henrik försvann var hans föräldrar skilda. Pappan säger att han hämtade pojken i skolan och att de blev osams när de kom hem. I förhör har mannen också sagt att han åkte och handlade och att pojken var försvunnen när han återvände.

* Tidigt dagen därpå, den 7:e maj,  ringde han till mamman utan att nämna att pojken var borta. När mamman ville tala med sonen ljög pappan och påstod att pojken låg och sov. Sex timmar senare ringde han mamman, erkände lögnen och förklarade att pojken varit försvunnen sedan kvällen innan.
Mannen har i efterhand förklarat sitt beteende med att han chockades när han insåg att pojken var borta.
* Pappans bil hade ett blött och nystädat bagageutrymme. Kommentaren "han skulle fylla tretton" gav pappan polisen samma dag som pojken försvann.
* En annan uppgift har lämnats av en polisman som är mångårig bekant med pappan. Enligt polismannen ringde pappan upp honom ett halvår innan försvinnandet och "sa att han planerade att ta livet av sig själv och sonen."
Sökningar med polis, militär, hundar, dykare, helikoptrar och åtskilliga frivilliga genomfördes i ett flera kvadratkilometer stort område runt pappans bostad under flera dagar efter försvinnandet, men alla insatser var förgäves.
Vad råkade Henrik ut för den där eftermiddagen i Ängelholm den 6:e maj 1999? Var pappan skyldig till hans försvinnande? Var det någon annan? Vad hände? 

Inget har framkommit som kan förklara vad som hände eller var Henrik finns idag. 


Bilderna är tagna av mig idag, 25 januari 2018, Ängelholm. /eva k.

Artikel i HD