fredag 28 april 2017

Vem minns Elin Lindgren idag?

Det finns många sorgliga öden och försvinnanden. Ett försvinnande som jag emellanåt tänker på och funderar över vad som egentligen hände är när Elin försvann spårlöst 1948.

Vi tar oss tillbaka till 1948. Det är tidig morgon tisdagen den tjugonde juli och det börjar redan bli varmt i luften.
Ett par röda stugor ligger insprängda vid järnvägen mellan Björkborn och Bofors station. Från början var de tänkta som fastigheter till skjutfältet som Bofors ägde. När skjutfältet lades ner, så byggdes de om till bostäder för brukets anställda. De ligger precis vid järnvägen.
Här bor Elin som är änka efter en anställd på bruket, Karl Albert Lindgren.

Elin Lindgren, 1940-talet

För att klara sin försörjning arbetar hon extra när hon kan på bruket och hon har också inneboende emellanåt. För tillfället är det Frans Rydberg som bor hos henne och han jobbar på Björkborns industrier. Elin kallas också i bygden för Tuggens Ros.
Den här dagen är det avlöningsdag för Frans. Han säger till Elin att han ska till jobbet och hämta ut lönen. Elin svarar att då gör hon i ordning frukost under tiden.

När Frans ger sig av är klockan strax efter halv 9. Tio över nio kommer Frans tillbaka och ser att både ytterdörr och innerdörr står på vid gavel och att ett fönster är öppet. När han går in i huset så ser han att på spisen står en gryta med potatis och kokar och i askfatet ligger en rykande cigarett.

Han går ut ur huset och ser grannen Karl Eriksson som bor på samma gård och frågar om han har sett Elin. Han får ett nekande svar. De två männen sätter sig utanför huset och väntar på att Elin ska dyka upp. Det gör hon inte.

I det vänstra huset bodde Elin.
Vid 11-tiden kontaktar de polisen som är där kort efter. Det är fyra poliser och en spårhund som börjar eftersökningar efter Elin.
Det finns ett vittne som menar sig ha sett henne plocka prästkragar intill kanalen som ligger i närheten. Efter det vittnesmålet är det ingen som säger ha sett henne.


Polisen söker igenom ett stort område, flera kilometer i omkrets. Dagen efter var det skallgång med ett tiotal personer från bruket samt folk från bygden. Man tömde också kanalen på vatten, men utan resultat.

Elin efterlyses i radio, men också det utan resultat. Signalementet var; något under medellängd, något korpulent. Vid försvinnandet var hon iklädd vit blus, grönblå kjol, bruna strumpor och troligen barhuvad.

Vem var då Elin? Hon var änka efter sin tjugosex år äldre make som dog 1945. Hon hade fått två söner som ogift, Karl Herbert, som föddes 1922 och dog 1923. Göte Ingemar föddes 1926 och dog 1986. De hade olika fäder. Och sen gifte hon sig 1933 med Karl Albert Lindgren. Elin själv är född 1899, så egentligen är hon fyrtionio år när hon försvinner den varma julidagen 1948.
Hon kallades för Tuggens Ros. Det fanns en stor "flishackare" i närheten av hennes lilla stuga och det var säkert därifrån hon fått smeknamnet. Kanske syftade det också på annat... det finns uppgifter om att det var "sus och dus" i stugan och kanske var det också festande där från och till med olika inneboende?
Sonen Göte Ingemar bodde i Finnebäck när Elin försvann.
Det finns också en uppgift om att Elin klagat på att hon under den senaste tiden lidit av yrsel vid ett flertal tillfällen.

Så vad hände den varma morgonen den tjugonde juli 1948, snart sextionio år sedan?

* en stroke, en hjärtinfarkt som gjorde att hon gick  rakt ut i skogen efter att ha satt på potatisen? Om Frans talade sanning, så är det ungefär ett glapp på tjugo minuter, en halvtimme. Men, om hon har gått direkt efter att ha satt på potatisen, så är tidsrymden flera timmar, eftersom de två männen säger sig ha suttit och väntat på henne i två timmar innan de tillkallade polis. Varför sökte de inte själva? Hade avlöningen gått till en flaska brännvin som de delade på? Men, man hinner långt på ett par timmar om man går rätt fram. Hon kan ha hunnit minst en halvmil om inte terrängen varit för besvärlig.

* mord? Ponera att Frans ljuger... han kan ha gått upp för att hämta lönen, kommit tillbaka, det har blivit bråk, Elin dör och Frans släpar iväg henne till den stora flismaskinen - tuggen - och slänger ner henne där. Han går tillbaka, låtsas som inget, pratar med grannen, och Elin är borta för alltid. Eller så gömmer han henne någonstans i ett uthus och efter någon dag, så hamnar hon i tuggen. Det finns en uppgift om att en tandprotes hittades i ett uthus, men det gick aldrig att få det bekräftat om det var Elins.

* frivilligt försvinnande? Nej, jag tror inte det. Det finns inga uppgifter om att det saknades kläder eller annat från huset. Och vad skulle hon försvinna till? Eller ifrån?

* eller var det någon helt annan som var skyldig? Grannen? En förbipasserande luffare?

Vad tror du hände den varma sommardagen i juli? Föll hon ihop i skogen så långt iväg att hon aldrig hittades? Blev hon ihjälslagen i ett bråk med sin inneboende, Frans? Eller försvann hon frivilligt?

/eva k.


8 kommentarer:

  1. Bra att du har tagit upp Elin Lindgrens försvinnande i Björkborn sommaren 1948.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Det är ett sorgligt öde som drabbade Elin. Säkerligen hade hon inte ett lätt liv. /eva k.

      Radera
  2. Antingen den inneboende eller grannen. När Frans sa att han skulle gå och hämta ut lönen kanske hon inte alls svarade att hon skulle laga frukost, utan snarare något i stil med "Bra, då kan du betala tillbaka allt du är skyldig mig!!" Frans kan både ha legat efter med hyran och ha lånat pengar av henne. När hon nu kräver att han ska betala, blir han rasande, och antigen stryper han henne, eller slår ner henne och sparkar ihjäl henne. Kroppen gör han sig av med i flismaskinen.

    Grannen är också misstänkt. Han ser Frans lämna huset och går in till Elin, med sexuella avsikter. Men hon vill inte. Han envisas, och det slutar i våldtäkt/våldtäktsförsök och Elin dör. När Frans kommer tillbaka har han gömt kroppen som han sedan gör sig av med på samma sätt som ovan.

    Så sorgligt liv, och så slutar det med att hon troligtvis blev mördad. ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan det absolut vara att någon av de två var skyldig. Troligen hamnade i så fall kroppen i "tuggmaskinen".
      Men, det kan också vara så att Elin fick någon form av stroke/hjärnblödning och bara gick rakt ut. Idag vet vi ju att man kan gå mycket längre sträckor än man tror. Det finns fler exempel på det, både från Sverige och från andra länder.
      /eva k.

      Radera
  3. Hej jag skulle vilja publicera din text och bilden på min sida www.karlskogabilder.se ? Mvh Hasse Dahlriksson Admin Karlskogabilder.
    hasse@karlskogabilder.se

    SvaraRadera
  4. Hörde att folk i bygden trodde att det var en Gösta Emanuel. Han lämnade familj fru o 3barn på 9,10,14. Flyttade 1949 till Linköping för att jobba på SAAB.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för intressant information.
      Hälsningar, eva k.

      Radera
    2. Vad handlade ryktena om?

      Radera