Efter 51 år - fortfarande fascinerar Dahlsjöfallet fler än mig

Vad hände Kjell Åke, Jan Olof och Gay den 29 juli 1965?
Var blev de av? Var finns de idag? Lever någon av dem? Alla tre?

Sitter de tre i den rostiga PV:n på botten i hamnen där Stena-färjorna går varje dag? Eller finns bilen med de tre på botten i en dyig å?

Idag har GT/Expressen en stor artikel om Dahlsjö-fallet. Även Hymmes försvinnande nämns.

Någonstans finns de alla fyra. Var? Kanske sanningen kommer fram. Någon gång.
/eva k.


http://www.expressen.se/gt/pojkarna-har-varit-forsvunna--i-50-ar/

God fortsättning 2016!

Ja, då är det nytt år och alltså 2016. Tiden går så ruskigt fort, eller hur!?

Jag tänker fortsätta med att det går bra att beställa min bok här på bloggen som tidigare, lika väl som på Bokus, cdon, AdLibris och Vulkan.
Den kostar då 200 kr + ekonomiporto 45 kr = 245 kr
Maila mig på eva@ektv.nu, skriv namn, adress och telefonnummer, samt om du vill ha den signerad och/eller inslagen som paket. Jag skickar med en faktura. Du kan också sätta in summan direkt på mitt bankgiro 5661-7483, och maila mig samtidigt var du vill att boken ska skickas. /eva k.

För många är julen den värsta högtiden

Nu är det bara en dag kvar till julafton och de allra flesta av oss tycker det är roligt och mysigt med en helg, där vi är lediga, kan äta gott och vila på soffan med en god bok.
Så är det inte för alla.

Anne-Christine, syster till Kjell Åke, som försvann den 29:e juli 1965 tillsammans med Jan Olof och Gay, har aldrig uppskattat julen efter att Kjell Åke försvann. Det blev bara en helg som skulle genomlidas och sedan var det vardag igen.

Var blev de av, de tre som försvann den 29:e juli 1965? Både Kjell Åke och Gay lämnade en syster kvar.

Det tog mig ett och ett halvt år att skriva boken om de tio. Det känns som en lång tid. Men, både Anne-Christine och Ramona har funderat över sina bröders försvinnande i femtio år. Kanske får de svar någon gång.  /eva k.

Min bok 29:e Juli 1965 och andra olösta försvinnanden, Minnenas Journal och Dahlsjö-fallet

I månadens nummer av Minnenas Journal skriver Torbjörn Österholm om Dahlsjö-fallet, samt lite om Hymme Lundquist. En spännande och intressant artikel!
I papperstidningen finns också en utlottning av min bok, jag beräknar att tryckningen är klar i månadsskiftet november-december om min planering håller i sig. Den kommer att finnas här att beställa lika väl som i handeln.


Det känns lite märkligt att den faktiskt är klar. Jag har haft de tio så länge i huvudet, och de är inte borta från huvudet än, tro mig.
Så, därför tänkte jag också här på bloggen visa hur framsidan ser ut till boken. Det är Anna Nilsson, en känd konstnär från Bjäre-halvön som gjort både framsida och baksida. Visst är den helt fantastisk! Anna är så vansinnigt duktig.

Det finns en mening med bilderna förutom att jag tycker så ruskigt mycket om dem. Bilderna är det som blev kvar, eller rättare sagt det som är en symbol för varje försvinnande. För ingen av de tio vet vi var de är... 



* Segelbåten är Lecta, som sågs i månljuset klockan 2 på morgonen i slutet av juli 1966.

* Bilen är den blå PV:n som försvann med Jan Olof, Gay och Kjell Åke den 29 juli 1965.

* Den gröna bagen stod kvar på busshållplatsen när Ove gick och ringde.

* Bussen... ja, det är den buss som Viola åkte hem till Helgum med den kalla decemberkvällen 1948.

* Raisa är boxern som sprang tillbaka i mars 1974 utan sin lillhusse Paul som aldrig sågs igen.

* Bosse som försvann från Söder våren 1976 - han var brevbärare.

* Och det som står i polisutredningen över Hymmes försvinnande - han hade med sig en sovsäck och en transistorradio. Men var det verkligen han som skickade vykortet den 29 juli 1965?

Ja, vad hände egentligen? Jag har fått fram nya fakta i flera av fallen, men vad som hände... Egentligen? Vem vet...   /eva k.

29 juli 1965 - en tid som varit

Ett spårlöst försvinnande är alltid fruktansvärt.

Men, ett försvinnande är också en del av ett sammanhang, av en tillhörighet i samhället. Försvinnandet speglar också den tiden som försvinnandet sker i. Och när vi tänker på och minns dem som försvann, så försvann också den tidsperioden med dem.

1960-talet - när Jan Olof, Gay, Kjell Åke och Hymme försvinner, speglar olika delar av 1960-talet. Den tiden finns inte mer.

Det var gott om jobb, även för dem som inte hade utbildning. Jag Olof, Gay och Kjell-Åke började jobba när de var ungefär fjorton år. Vem gör det idag?

Det fanns en framtidstro. Det byggdes nya bostäder att flytta in i istället för de gamla omoderna rivningskåkarna som stod i Haga. Idag tycker vi det är mysigt och pittoreskt att en del finns bevarat, men vi ska inte glömma tiden när det nya byggdes. Det är klart att vi alla vill bo modernt och bra.

Allt andades tillväxt. Det fanns ingen som ens funderade på miljöförstöring och källsortering. En soptunna på gården eller ett sopnedkast i trappuppgången. Vem tänkte tanken då att sortera i åtta olika fraktioner?

Världen började öppnas upp. Det blev lättare att resa, fler och fler hade råd att åka bort på semester, antingen i Sverige eller till och med utomlands, kanske på charterresa.

Samtidigt fanns mycket av ett klassamhälle kvar. Hymmes familj bodde på Drottningholm, pappa var känd konstnär och professor, mamma var av adlig släkt. Idag tar vi i Sverige för givet att alla resurser sätts in för att lösa ett försvinnande - oavsett vem du är eller vilket namn du har. Hanterades Hymmes försvinnande annorlunda än tre arbetarkillars försvinnande från Haga? Ja, det tror jag.

Alla fyra var födda på 1940-talet, alla fyra var unga män med en framtidstro när de försvann spårlöst i juli 1965, för femtio år sedan.

När en människa försvinner stannar tiden lite grand.  /eva k.

Exakt femtio år sedan, 29 juli 1965

Idag är det exakt femtio år sedan som fyra unga män försvann spårlöst.

Idag är det exakt samma väder som det var för femtio år sedan, regnigt, grått och kallt.

Var finns de idag?

Jan Olof Dahlsjö, Gay Roger Karlsson, och Kjell-Åke Johansson försvann från Haga i Göteborg. De tre färdades i en duvblå PV av 1956 års modell.
Jan Olof var tjugoett, Gay var tjugotvå, och Kjell Åke var bara sexton år. Varför försvann dem och var blev de av?

Hybner Lundquist, oftast kallad Hymme, var arton år, vistades i Torekov över sommaren. Teorin har hittills varit att han försvann i Göteborg på väg till konstskolan i Gerlesborg. Men, gjorde han det?

Detta är två av de försvinnanden jag kommer att ta upp i min bok 29 Juli 1965 och andra olösta försvinnanden som kommer ut sent i höst.  /eva k.