Bennys försvinnande, del 1

Forsgren, Nils BENNY, 570213, anmäldes försvunnen den 12 december 1976 av sin far, S-E Forsgren. Anmälan togs upp på polisstationen klockan 15.30 av kriminalinspektör N.

Första anmälan.
Då inkom herr Forsgren och omtalade att hans son ej hört av sig. F var orolig att någonting hade hänt enär han i vanliga fall brukade höra av sig om han stannade över hos någon kamrat.
Benny Forsgren hade varit på en fäst i Vågbro hos en som heter V.A., ca 10 personer var medd. Vid 00.00 tiden upplöstes sälskapet. Benny följde med sina kamrater, P.T, A.B. Men skildes från dem efter en stund, för att söka upp några andra. Sedan har ingen sett honom.
Benny försvann vid en plats som heter Hagaborg.

Klädsel: Brun skinnjacka, blå jeans, röd mönstrad skjorta, lågskor.
Längd; ca 175 cm
Kroppsbyggnad: normal
Ögon: blå

Vittnesmål från kvällen den 11 december 1976

Skrivet 7 januari 1977

Lördagen den 11 december 1976 hade M under kvällen bjudit hem åtta kamrater sin bostad i Vågbro. Bostaden är en enfamiljsvilla som ägs av M:s föräldrar.

Samtliga var ungdomar i 19-20-års-åldern.

Kamraterna hade kommit mellan 19,30-20,00. M hade haft lättare mat iordninggjord, vilken de ätit. Man hade sett på TV, pratat, spelat skivor samt dansat. Grabbarna hade haft öl och vin med sig. Möjligen hade någon av dem haft med starksprit. Stämningen hade hela kvällen varit trevlig och grabbarna hade varit något upprymda till följd av rusdryckerna. Ingen av dem hade varit "full".

Benny hade ungefär mitt på kvällen, 22-tiden, varit "på gång", vilket givit sig uttryck i högljuddhet, pratsamhet och skratt. Benny hade icke haft någon flickbekant under kvällen.

Någon gång före kl 24,00 skulle A gå hem. Hon bor hos föräldrarna norr om Vågbro. Hela gänget, förutom K, som tidigare åkt hem, hade beslutat att följa A hem. Dels för att få frisk luft, del för att A icke skull behöva gå ensam.

De hade gått genom egnahemsbebyggelsen i Vågbro, samt därefter en upplogad genväg över åkrarna mot Haga. Ett stycke före framkomsten till Haga hade T och B stannat och sagt att de tänkte vända.

Benny hade då sällat sig till dem och lämnat det övriga gänget.

A hade följts ända fram till hemmet, där de pratat en kort stund, vartefter gänget gått åter mot Vågbro och M:s bostad.

På åter vägen hade de trott att de skulle hinna upp T, B och Benny, men så hade icke skett.

För när de kommit hem till M hade de sammanträffat med T och B, som redan befann sig där.

Benny hade icke funnits där och T och B hade omtalat att Benny skiljts från dem för att söka upp det övriga gänget.

Troligen hade då Benny gått fel, eftersom ingen sett till honom. M erinrade sig att under gängets promenad genom Vågbro på återvägen hört rösten på någon som "tjoade". M och K hade tyckt att rösten var lik Bennys och även sagt detta till de övriga. De hade emellertid icke sett till Benny.

Tillfrågad uppger M att "tjoandet" låtit som kommande från Bergvägen-hållet.

Efter en kort stund hade hela gänget gått mot Söderhamn. Icke heller då hade de sett till Benny, men meningen bland kamraterna hade varit denne redan gått hem till Söderhamn. Ingen hade haft en tanke på att Benny kunde ha kommit bort.

På vägen mot Söderhamn minns M att de mött en polisbil. Någon hade då på skoj sagt att Benny kanske blivit tagen av polisen om han var ute ensam. Därefter hade ingen funderat mer över Benny.

Dagen efter sökte grabbarna efter Benny i hans föräldrahem, vid 12-tiden. Sedan hade de kommit till M och berättat att han fortfarande var borta.

Under lördagskvällen hade ingenting hänt som skulle kunnat förorsaka hans försvinnande. Alla hade varit sams och haft trevligt. Under promenaden på natten mot Haga hade Benny inte längre varit så påverkad som tidigare under kvällen. För M är Bennys försvinnande helt oförklarligt.

I del 2 kommer jag att skriva om de andra vittnesmålen. /eva k.